Det finns många exempel på framstående kulturpersonligheter med koppling till Vilhelmina, varav vissa är födda i trakten medan andra har kommit inflyttandes och levt här under kortare eller längre perioder. Ett exempel på en person med rötterna i södra Sverige som kom att bli ett viktigt inslag i Vilhelminas kulturliv var Elis Essegård, som fungerade som en drivande kraft för utvecklingen av både spelmansförbund, amatörteater och studiecirklar i Vilhelmina efter att han flyttat hit från Göteborg på 1920-talet. Samtidigt finns det också gott om exempel på kulturpersonligheter som har sina rötter i Vilhelmina men som huvudsakligen varit verksamma i andra delar av Sverige, till exempel kompositören Jan Sandström som föddes i Vilhelmina men har levt större delen av sitt liv i Stockholm och Piteå.

Här är exempel på några av de många kulturpersonligheter som på ett eller annat vis har en koppling till Vilhelminatrakten:

Anna-Lisa ”Lapp-Lisa” Öst

Under artistnamnet ”Lapp-Lisa” blev Anna Lovisa Öst (1889-1974) känd i hela Sverige, och hon uppträdde också utomlands, särskilt i USA. Hon föddes i Vilhelmina församling och var som ung nära att drunkna – en händelse som fick henne att lova att viga sitt liv åt gud. Hon var aktiv som frälsningssoldat under hela sitt vuxna liv och blev uppmärksammad för sin religiösa musik; ett av hennes mest välkända nummer var hymnen ”Barnatro”. Läs mer.

Nils Hövenmark

Nils Hövenmark (1922-1995) var en svensk deckarförfattare, radiopersonlighet, amatörarkeolog och apotekare som föddes i Vilhelmina församling och levde större delen av sitt liv här. För sina böcker hämtade han mycket inspiration från södra Lappland och han blandade ofta verkliga platser med påhittade. Hans radioprogram handlade ofta om samisk kultur, och han var en av drivkrafterna bakom tillkomsten av Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum. Läs mer.

Jan Sandström

Tonsättaren och professorn Jan Sandström (f. 1954) föddes i Vilhelmina men växte upp i Stockholm. Som student återvände han till Norrland för att studera musik vid Piteå universitet, ett universitet där han senare även kom att vara verksam som lärare.

Under sin mycket produktiva musikaliska karriär har Sandström visat upp sina imponerande färdigheter i en lång rad olika genrer, inklusive opera, balett, kammarmusik, filmmusik, orkesterstycken och solokonserter. För sin musik till filmen Sophelikoptern erhöll han en Guldbagge. Läs mer.

Jon-Erik Öst

Kompositören och riksspelmannen Jon-Erik Öst (1885-1968) flyttade på 1940-talet till byn Meselefors i Vilhelmina kyrkobokföringsdistrikt och kom att bli kvar där under resten av sitt liv. Vid hans grav på Vilhelmina kyrkogård samlas fortfarande spelmän från runt om i Sverige för att hedra honom i samband med Vilhelminas hembygdsdagar och spelmansstämma.

Som kompositör skapade Jon-Erik Öst en stor mängd melodier och han drog sig inte för att blanda konstmusik med inspiration hämtad från folkmusiken. Både hans spelsätt och hans verk kom att ha stort inflytande på andra svenska spelmän, och Öst var också en mycket viktig drivkraft bekom den framväxande svenska spelmansrörelsen.

I byn Meselfors ordnas en spelmansstämma i februari varje år. Läs mer.

Andreas Wilks

Andreas Wilks (1884-1953) föddes i Dikanäs i Vilhelmina socken och blev redan som ung sekreterare i den då nybildade sameföreningen i Fatmomakke. Som frälsningssoldat fungerade han som ambulerande missionär med byn Dorris som bas, och han var också en mycket viktig kraft för bevarandet och spridandet av det traditionella samiska tennbroderiet – som var på utdöende när Wilks började intressera sig för det. Tillsammans med sin hustru, bror och svägerska samlade Wilks in och bevarade traditionella redskap, tekniker och mönster, samtidigt som familjen också utvecklade tennslöjden och bidrog till att ge den ett uppsving. Läs mer.

Elsa Laula Renberg

Barnmorskan, agitatorn, feministen och aktivisten Elsa Laula Renberg (1877-1916) var en stridbar förkämpe för samers och kvinnors rättigheter. Hon föddes i Vilhelmina socken var under sin levnad en viktig drivkraft för bildandet av samiska organisationer i både Sverige och Norge. År 1904 skrev hon kampskriften ”Inför lif eller död? Sanningsord i de lapska förhållandendena.” som trycktes i 6 000 exemplar, skickades ut till alla tidningar i landet och blev uppläst i Riksdagen.

Det första gemensamma samiska landsmötet i Norge (Trondheim 1917) organiserades av Brurskanken samiske kvindeforening, ett kvinnoförbund som Laula startat några år tidigare. Landsmötet öppnades den 6 februari, och detta är numera samernas nationaldag.

Sedan år 2017 är Laulas födelsedag den 29 november allmän samisk flaggdag. Läs mer.

Bo Johansson

Bo Johansson (1925-2017) var en författare, musiker, radiomedarbetare och lärare som föddes i Vilhelmina och var aktiv där under större delen av sitt liv. Johansson var mycket intresserad av lappmarkskulturen och Vilhelminas lokalhistoria, och dessa teman löpte som en röd tråd genom hans författarskap och kulturella engagemang. Johansson deltog i bildandet av både det Norrländska Litteratursällskapet och Bernhard Nordh-sällskapet, och medverkade vid tillkomsten av teveserien Nybyggarland som sändes i Sveriges Television i början av 1970-talet.

Bibliografi:

• 1979 – Ord från Baksjöby (dikter)
• 1981 – Om sommarn, om hösten, bittida, sent (dikter)
• 1984 – För all dess rikedoms skull (dikter)
• 1990 – Undanstädning (elegi)
• 2003 – Ordglädjarna

Läs mer.